100 644 379 kr
Vad går pengarna till? Ingen som vet. Det sker nämligen ingen uppföljning av vad pengarna används till. Så länge du får goda resultat i en enkät som genomförs en gång per år så får du pengar. Du ska alltså uppnå överenskomna resultat. Även om du inte uppnår lika bra resultat nästkommande år får du pengar. 70 % den tänkta kvalitetspengen betalas ut även om du missar målen.
I vilka andra sammanhang är det här ett tillvägagångssätt som känns rimligt? Vi kan tänka oss att vi renoverar hemma. Vi tar in ett företag, förklarar vad vi vill ska utföras, får en offert som vi godkänner och sedan utförs arbetet. Hur ofta sker det att vi efter avslutat arbete säger ”vet ni vad, ni gjorde det vi kommit överens om så jag slänger på ett par tusenlappar extra på priset”? Det händer inte. Om något så ber vi snarast om ett avdrag vid minsta fel eller förskjuten tidsplan och en kostnadsfri åtgärd om det inte blev som vi tänkt från första början.
Täby kommun har dock anammat någon form av amerikansk dricks-kultur rätt in i den offentliga sektorn. Skillnaden är att istället för en underbetald restaurangarbetare som försöker överleva kastar vi extra pengar på riskkapitalister. Av de elva boenden som föreslås få kvalitetspeng för 2024 är det endast två som är i kommunens regi. Fyra ägs av Vardaga, som i sin tur ägs av Ambea som 2024 gjorde ett resultat om 620 miljoner kronor. Vi kan ju gissa vart kvalitetspengen faktiskt tar vägen. Speciellt med tanke på att ett av boendena som årligen fått kvalitetspeng är Silverpark som nyligen uppmärksammats för att boende får trycksår som blir så dåligt omskötta att det börjar krypa larver i dem. Alliansen nöjer sig dock inte med äldreomsorgen. Det är ett uttalat mål att kvalitetspeng ska införas i alla offentligt finansierade verksamheter.
Men vad är problemet kanske man kan undra? Om de nu uppnår resultaten så måste det ju betyda att man överlag har god kvalitet? Om vi bortser från den principiella hållningen att vi rimligtvis inte borde betala mer än vad som faktiskt krävs för att upprätthålla kvaliteten i verksamheten så finns det också ett tydligt genomförandeproblem. Kvalitetspengen baseras till största del på den nationella brukarundersökningen som Socialstyrelsen genomför en gång om året, för att ta reda på om de boende är nöjda. I många fall är det ju dock inte den boende som fyller i enkäten utan mer ofta en närstående, som inte har hela bilden eftersom att de inte befinner sig på boendet hela tiden.
Så, vad skulle då 11 miljoner årligen kunnat ge istället? Grovt räknat åtminstone 15 extra undersköterskor. Personalresurser som garanterat hade levererat mer kvalitet istället för vinst till aktieägare. Man skulle även kunna tänka sig att det skulle kunna användas till att anställa kvalitetsutvecklare som vi Socialdemokrater föreslagit, för att på allvar kunna identifiera och införa kvalitetshöjande åtgärder.