Bättre verktyg krävs för att bedöma de äldres behov!
Så är det dags igen för Socialstyrelsens årliga brukarundersökning. Den enkät som många kommuner, däribland vår hemkommun Täby, använder för att mäta kvaliteten i den egna äldreomsorgen.
I undersökningen tillfrågas de äldre om det bemötande de får av sin hemtjänst- eller boendepersonal, om hur stort förtroende de har för den personal som hjälper dem med mat, städning och hygien, om de känner trygghet och om de tycker att personalen är engagerad i sitt arbete.
Så långt allt väl. Allt detta är områden som givetvis bör kvalitetssäkras och mätas. Problemet är bara att denna årliga undersökning har synnerligen låg trovärdighet. Det är i regel inte de gamla själva, ofta darrhänta och många med nedsatt syn och hörsel, som svarar på enkäten. Det är ”andra” som skriver, vilket vanligen kan tolkas som antingen personal eller anhöriga.
Docent Lennart Johansson, senior advisor vid Äldrecentrum i Stockholm, har länge kritiserat kommunernas användning och tolkning av brukarstudierna. Han pekar på att svarsfrekvensen är på tok för låg för att kunna anses tillförlitlig, cirka 60 procent.
De brukare i Täby med hemtjänst som ”själva” och i det egna hemmet svarar på frågorna är 37,2 procent, medan de brukare på Täbys äldreboenden som svarar på egen hand endast uppgår till 8,6 procent. Ingen imponerande svarsfrekvens, milt uttryckt.
Med erfarenhet av Täbys inadekvata äldreomsorg förstår vi de fåtaliga egna svaren. Många äldre – och deras anhöriga – befinner sig i stark beroendeställning gentemot hemtjänstens och äldreboendets personal. Man vågar helt enkelt inte kritisera så som man kanske vill. ”Ges inte gott betyg kanske min (eller min mammas) omsorg blir sämre…”
Socialstyrelsens brukarundersökning tillkom som verktyg i kvalitetsarbetet när äldreomsorgen konkurrensutsattes på 90-talet. Enkäten är tänkt att ge brukarna en röst i den nationella styrningen av vården av de äldre. Resultaten ska också kunna användas av kommunerna i det egna utvecklingsarbetet. Likaså ska enkäten vara till hjälp när äldre och anhöriga ska välja ”rätt” omsorg i kommuner med många olika utförare, som till exempel i Täby (som saknar hemtjänst i egen regi).
Men, en enkät där endast åtta, nio procent av de äldreboende svarar för egen hand ger ingen representativ eller tydlig bild av vad kommunens äldre tycker om omsorgen. Ingen kommun, inte ens Täby, kan luta sig mot denna brukarundersökning.
Kvalitetsmätningar och brukarundersökningar ska vara metoder för att utveckla och göra omsorgen om de äldre bättre, inte smidiga sätt att slipa på kommunens konkurrensmässiga attraktivitet utåt. Risken med den nuvarande brukarundersökningen från Socialstyrelsen är att den blir mer pynt än väg framåt och att kommuner slår sig till ro när de egentligen borde göra mer. Bättre verktyg behövs för att bedöma medborgarnas behov! D
Senast uppdaterad: måndag 16 december 2019
